BLOMSTERMÅLAS HISTORIA
Från gästgiveri vid Alsterån till ett industriellt hjärta i Småland
Vad betyder namnet
Namnet Blomstermåla bär spår av en lång historia. Efterleden -måla är vanlig i Småland och sydöstra Sverige och går tillbaka på det fornsvenska ordet male. Ordet användes om ett avmätt eller avgränsat jordområde och förekommer i många ortnamn som uppstod i samband med medeltida nyodling och nya bosättningar.
Den första delen av namnet, Blomster-, är däremot svårare att förklara med säkerhet. Det är lockande att förknippa den med blommor och den grönskande naturen kring Alsterån, men namnets exakta ursprung är inte entydigt belagt.
Tillsammans berättar namnet om platsens gamla rötter – samtidigt som Blomstermåla i dag har blivit ett namn starkt förknippat med samhället vid Alsterån.
Från bygd till samhälle
Blomstermålas historia börjar långt innan järnvägen och industrin kom att prägla orten. Området kring Alsterån och Högsbyåsen har haft betydelse för människor under mycket lång tid. Fynd av bland annat yxor och pilspetsar i och omkring Blomstermåla visar att människor vistades här redan under stenåldern.
Med tiden blev Högsbyåsen en naturlig färdväg genom landskapet. Här gick den gamla Stockholmsvägen, med anor från medeltiden, som utvecklades till en viktig transportled genom sydöstra Sverige. Runt omkring bredde skogar och odlingsmarker ut sig, med gårdar och mindre bosättningar – ännu långt från det sammanhängande samhälle vi känner som Blomstermåla idag.
Genom landskapet rann samtidigt Alsterån, vars strömmande vatten och fallhöjd senare skulle få stor betydelse för ortens utveckling. Vattenkraften användes först för bland annat kvarnar och sågverk och blev så småningom en viktig förutsättning för industrin. Tillsammans skapade ån, de gamla färdvägarna och platsens läge grunden för den utveckling som under 1800-talet och framför allt 1900-talet skulle förvandla Blomstermåla från bygd till ett växande samhälle.
Järnvägen förändrade Blomstermåla
När järnvägen mellan Kalmar och Berga invigdes 1897 började en ny tid för Blomstermåla. Den ursprungligen smalspåriga järnvägen gav orten betydligt bättre förbindelser med Kalmar och det regionala järnvägsnätet. Blomstermåla utvecklades allt tydligare till ett stationssamhälle – och järnvägen blev en viktig drivkraft bakom ortens tillväxt.
De nya transportmöjligheterna gjorde det enklare att frakta både råvaror och färdiga produkter och skapade goda förutsättningar för nya industrier. Tillsammans med Alsteråns vattenkraft och de befintliga landsvägarna gjorde järnvägen Blomstermåla till en attraktiv plats för företagsetableringar. Kring sekelskiftet växte bland annat fanér- och möbelindustrier fram, och senare följde fler betydelsefulla industriföretag. Många verksamheter etablerades i området mellan järnvägen och Alsterån, som än idag är en viktig del av Blomstermålas industriella kulturarv.
Med industrierna och de nya arbetstillfällena växte också befolkningen. Under andra hälften av 1800-talet bestod Blomstermåla av omkring 75 bostäder, men år 1940 hade invånarantalet vuxit till 1 045 personer. På bara några årtionden hade den lilla orten utvecklats till ett växande industrisamhälle.
Industrin växer fram
I början av 1900-talet förändrades Blomstermåla i snabb takt. Platsen hade ovanligt goda förutsättningar för industri: Alsterån gav tillgång till vattenkraft, järnvägen gjorde det möjligt att transportera råvaror och färdiga produkter och de gamla landsvägarna förband Blomstermåla med omgivningen. Längs ån hade vattenkraften dessutom utnyttjats för bland annat kvarnar och sågar långt innan den moderna industrin växte fram.
Kring sekelskiftet etablerades framför allt trä-, fanér- och möbelindustrier. Företag som Bohman & Johansson, Blomstermåla Möbelfabrik och Åfors Möbelfabrik kom att sätta tydliga spår i ortens industrihistoria. Bohman & Johansson började med fanértillverkning i Blomstermåla redan 1897. Senare växte även verkstads- och metallindustrin fram, bland annat genom Norrbackens Mekaniska Verkstad, som så småningom utvecklades till Norba, och genom BEVI.
Industrierna skapade arbetstillfällen och lockade fler människor till Blomstermåla. Nya bostadsområden växte fram när behovet av arbetskraft ökade, och många av verksamheterna samlades i området mellan Alsterån och järnvägen. På så sätt utvecklades Blomstermåla inte främst kring en kyrka eller ett torg, som många äldre samhällen, utan i hög grad kring arbetet, transportvägarna och industrin. Den strukturen går fortfarande att läsa i samhället idag.
Industrin blev en viktig del av Blomstermålas identitet. Generationer fick sin försörjning här, företag utvecklades och produkter från det lilla småländska samhället nådde långt utanför bygden. Blomstermåla hade blivit ett industrisamhälle.
Alsterån – livsnerven genom samhället
Alsterån har länge varit en av de krafter som format Blomstermåla. Långt innan den moderna industrin växte fram togs det strömmande vattnet till vara. Längs ån fanns kvarnar och sågar, och när industrialiseringen tog fart fick vattenkraften en allt större betydelse.
Närheten till vattnet påverkade också var verksamheter etablerades. Särskilt området mellan Alsterån och järnvägenutvecklades till en viktig industrimiljö. Här möttes två avgörande förutsättningar: kraften från vattnet och möjligheten att transportera råvaror och färdiga produkter med järnvägen.
Men Alsterån har alltid varit mer än en källa till kraft. Ån löper genom landskapet och binder samman naturen med ortens historia. Det vatten som en gång skapade förutsättningar för kvarnar, sågar och industri är idag också en värdefull natur- och rekreationsmiljö.
Alsterån följer Blomstermålas historia genom tiden – från tidigare generationers arbete till dagens naturupplevelser mitt i samhället.
Blomstermåla under 1900-talet
Under 1900-talet fick Blomstermåla allt tydligare den form som samhället har idag. Industrin och de nya arbetstillfällena fick befolkningen att växa, och med människorna förändrades också orten. Nya bostäder och bostadsområden växte fram, vägar utvecklades och affärer och service blev en del av det vardagliga livet.
Men ett samhälle består av mer än bostäder och arbetsplatser. Skolan, föreningslivet, idrotten och olika mötesplatserfick stor betydelse för människorna som bodde här. Föreningarna skapade gemenskap och gav människor möjlighet att mötas även utanför fabrikerna och arbetsplatserna.
En viktig mötesplats blev Folkets Hus, där människor kunde samlas för möten, kultur, evenemang och gemensamma aktiviteter. Tillsammans med skolorna, föreningarna, affärerna och arbetsplatserna växte en starkare känsla av gemenskap fram.
Blomstermåla var inte längre bara en plats där människor arbetade. Det hade blivit ett samhälle där generationer växte upp, familjer skapade sina hem och människor byggde ett liv tillsammans.
En levande historia
Blomstermålas historia finns inte bara i gamla fotografier, fabriksbyggnader och årtal. Framför allt lever den vidare genom människorna och deras berättelser – minnen från arbetsplatser och skolår, affärer som en gång fanns, fester, föreningar, grannar och möten.
Varje generation har satt sina spår i Blomstermåla. Byggnader har försvunnit, företag har förändrats och nya bostadsområden har vuxit fram. Samtidigt har mycket av det som kännetecknar orten förts vidare från generation till generation: gemenskapen, engagemanget och den starka känslan för platsen.
Än idag fortsätter Blomstermålas historia att skrivas – av människorna som bor här, arbetar här, engagerar sig och förverkligar nya idéer.
Historia är inte bara det som en gång var. Det är också det vi bevarar – och det vi tillsammans för vidare.
